Det var en gång en mammagris som hade tre små grisar. Hon älskade dem väldigt mycket men det fanns inte tillräckligt med mat för att mata dem, så hon skickade ut dem i den stora världen för att söka deras lycka.
Den första lilla grisen bestämde sig för att åka söderut. Han mötte en bonde på vägen som bar en bunt halm. Den lilla grisen frågade artigt: "Kan du snälla ge mig det där sugröret, så att jag kan bygga ett hus?"
Eftersom den lilla grisen sa "snälla", gav bonden honom halmen och den lilla grisen använde den för att bygga ett vackert hus. Huset hade väggar gjorda av halm, ett golv av halm, och inuti... en bekväm säng gjord av halm.
Efter att ha byggt huset bestämde sig den lilla grisen för att lägga sig och ta en tupplur i sin säng gjord av halm, men den stora onda vargen kom till huset. Han kände lukten av grisen inne i huset och det började vattnas i munnen. "Mmmmm... baconmackor!"
Så vargen knackade på dörren till huset av halm och sa: "Liten gris! Liten gris! Släpp in mig! Släpp in mig!"
Men när den lilla grisen såg vargens stora tassar genom nyckelhålet, svarade han: "Nej! Nej! Nej! I håren på min haka!"
Då visade vargen sina tänder och sa: "Då ska jag huffa och jag puffa och ditt hus faller ner!"
Så han huffade och han puffade och huset ramlade ner. Den lilla grisen sprang tillbaka till sin mammas hus.
Den andra lilla grisen bestämde sig för att gå norrut. När han gick hittade han en bonde på vägen som bar på en vedbunt. Den lilla grisen frågade artigt: "Ursäkta mig, kan jag få den där veden för att bygga ett hus?"
Eftersom den lilla grisen hade sagt "ursäkta", gav bonden honom veden, och den lilla grisen använde den för att bygga ett vackert hus. Huset hade träväggar, ett trägolv och inuti... ett kraftigt träbord.
När den lilla grisen precis hade byggt klart sitt hus och höll på att ordna blommor på sitt kraftiga träbord, kom den stora elaka vargen fram till huset. Han kände doften av grisen inne i huset och magen började kurra. "Mmmmm... stekt fläsk!"
Så vargen knackade på dörren till huset av trä och sa: "Liten gris! Liten gris! Släpp in mig! Släpp mig!"
Men när den lilla grisen hade sett vargens långa nos genom nyckelhålet, svarade han: "Nej! Nej! Nej! i håret på min haka!"
Då visade vargen sina tänder och sa: "Då blåser jag och jag blåser och ditt hus faller ner!"
Så han blåste och han blåste och huset ramlade ner. Den lilla grisen sprang hem till sin mamma - som inte var glad!
Den tredje lilla grisen bestämde sig för att gå västerut. När han gick längs vägen mötte han en bonde som bar ett lass med tegelstenar. Så han frågade mannen artigt: "Hej sir, kan jag få några av de där tegelstenarna för att bygga ett hus?"
Bonden tyckte om att bli kallad "sir" så han gav den lilla grisen några tegelstenar, och den lilla grisen använde dem för att bygga ett vackert hus. Huset hade tegelväggar, ett tegelgolv och inuti... en stor öppen spis i tegel.
När den lilla grisen precis hade byggt klart sitt hus och kokade en stor gryta med soppa i sin tegelstenskamin, kom den stora onda vargen till huset. Han kände doften av grisen inne i huset och han slickade sig om läpparna. "Mmmmm... fläskkotletter med barbequesås och gröna bönor!"
Så vargen knackade på dörren till tegelhuset och sa: "Liten gris! Liten gris! Släpp in mig! Släpp in mig!"
Men när den lilla grisen hade sett vargens stora öron genom nyckelhålet, svarade han: "Nej! Nej! Nej! i håret på min haka!"
Då visade vargen sina tänder och sa: "Då blåser jag och jag blåser och ditt hus faller ner!"
Så han blåste och han blåste, igen och igen. Men han kunde inte få huset att ramla ner. Äntligen var han så andfådd att han inte kunde blåsa mer.
Den lilla grisen rörde bara i sin stora gryta med soppa och skrattade.
Men vargen var så sugen på att äta fläskkotletter... han ville inte ge upp! Han smög runt baksidan av huset och klättrade upp på taket. "Nu ska jag skaffa den grisen, helt klart!"
Vargen lät sig glida nerför den stora tegelskorstenen och landade ... PLOPPA! Botten-först i den lilla grisens stora gryta med soppa... som nu var väldigt het! Vargen tjöt och hoppade ur grytan, sprang sedan ut ur huset och rusade nerför vägen och höll om sin brända botten.
Den lilla grisen ringde sin mamma och sina två bröder på sin tegelstenade mobiltelefon och bjöd in dem att dela en utsökt middag med vargbottensoppa.
Vargbottensoppan var så välsmakande att snart alla inom hundra kilometer ville fånga vargen och få honom att sitta i sin soppa. Den stackars vargen fick springa långt bort till den djupa mörka skogen där han kunde leva i lugn och ro.
Copyright © 2023 Lingua Bud